Svetsare och gasskärare - Utbildningsvägar och specialiseringar

Den vanligaste vägen: Yrkesvux (Komvux)

Utbildningen består av olika moduler där du lär dig de vanligaste svetsmetoderna: MMA (pinnsvetsning), MIG/MAG (gasmetallbågsvetsning) och TIG (gasvolframsvetsning). En viktig del av utbildningen är också gasskärning, materiallära och ritningsläsning. Många skolor integrerar även möjligheten att ta internationella svetscertifikat, så kallade IW-diplom (International Welder), vilket är en stark merit på arbetsmarknaden.

En stor del av studietiden, ofta minst 15 %, består av APL (Arbetsplatsförlagt lärande) där du är ute på ett företag och praktiserar. Detta leder ofta direkt till anställning efter examen.

Snabbfakta: Yrkesvux Svets

Andra vägar att bli Svetsare och gasskärare

Även om Yrkesvux är standardvägen för vuxna, finns det andra alternativ beroende på din ålder, erfarenhet och nuvarande arbetssituation.

Gymnasieskolan: Industritekniska programmet

För dig som är under 20 år och ska välja gymnasieutbildning är detta den grundläggande vägen. Inriktningen "Svetsteknik" ger dig en bred bas inom industriell produktion med fokus på svetsning.

• Längd: 3 år

• Fördel: Ger bred behörighet och djup grundförståelse.

• Exempel: Finns på de flesta gymnasieskolor med yrkesprogram i Sverige.

Arbetsmarknadsutbildning (via Arbetsförmedlingen)

För dig som är inskriven som arbetssökande kan Arbetsförmedlingen erbjuda en intensivutbildning till svetsare om det finns ett tydligt behov på arbetsmarknaden. Detta är ofta den snabbaste vägen till jobb.

• Längd: Vanligtvis 6–12 månader.

• Fördel: Mycket praktisk och direkt inriktad mot bristyrken.

• Nackdel: Kräver att du är inskriven på Arbetsförmedlingen och att de beviljar insatsen.

• Exempel: Utförs ofta av privata utbildningsföretag som Lernia eller Yrkesakademin på uppdrag av AF.

Yrkeshögskola (YH)

YH-utbildningar inom svets är ofta mer avancerade och riktar sig ibland till den som redan har grundläggande kunskaper, eller som vill specialisera sig mot exempelvis robot- eller undervattenssvetsning.

• Längd: 1–2 år.

• Fördel: Leder ofta till specialiserade roller som svetsspecialist (IWS) eller svetsansvarig.

• Exempel: YH-program hos specifika utbildningsanordnare som Campus Nyköping eller Teknikhögskolan.

Lärlingsutbildning

Här anställs du (eller praktiserar) på ett företag och lär dig yrket på plats med stöd av en handledare, kombinerat med vissa teoretiska studier.

• Längd: Varierar, ofta 1–2 år.

• Fördel: Lön under utbildningstiden (lärlingslön) och maximal praktisk erfarenhet.

• Exempel: "Gymnasial lärling" eller "Vuxenlärling" via kommunen.

Specialiseringar

Att specialisera sig som svetsare är ett effektivt sätt att höja sin lön och göra sig mer attraktiv på arbetsmarknaden. Grundläggande svetsare behövs alltid, men specialister inom specifika metoder eller material är ofta de som har bäst anställningsvillkor. Vissa branscher, som kärnkraft, läkemedel och offshore, ställer extremt höga krav på certifiering.

Licenssvetsare (Rör och Tryckkärl)

Detta är en av de mest kvalificerade inriktningarna. Som licenssvetsare arbetar du ofta med rörsystem och tryckkärl där en läcka kan vara livsfarlig. Arbetet kräver extrem precision och att du klarar återkommande svetsprov för att behålla din licens. Utbildningen sker ofta som en påbyggnad inom Yrkesvux eller via YH där man fördjupar sig i TIG-svetsning och materiallära för rostfritt och aluminium.

Robotsvetsare

I takt med automatiseringen ökar behovet av svetsare som inte bara kan hantverket utan också kan hantera robotar. En robotsvetsare programmerar, riggar och övervakar automatiserade svetsceller. Vägen hit går ofta via en grundläggande svetsutbildning följt av en YH-utbildning inriktad mot automation eller interutbildning på större industriföretag som Volvo eller Scania.

Internationell Svetsspecialist (IWS)

Detta är steget för dig som vill ta en ledande roll. En IWS ansvarar för svetskvalitet, svetsprocedurer och arbetsledning. Utbildningen till IWS är teoretiskt tung och kräver oftast att du redan har praktisk erfarenhet som svetsare. Den ges av Svetskommissionen godkända utbildare och är ofta en YH-utbildning eller en företagsförlagd vidareutbildning.

Undervattenssvetsare

En mycket nischad och krävande specialisering. För att bli undervattenssvetsare måste du först och främst vara en utbildad yrkesdykare (tungdykare). Därefter bygger du på med svetskompetens. Utbildningen är kostsam och fysiskt krävande, men yrket är högavlönat. Utbildningar finns vid specifika dykskolor, till exempel yrkesdykarutbildningen i Göteborg, följt av specialkurser.

Kompletterande utbildningar

Förutom den rena hantverkskunskapen i svetsning kräver arbetsgivare ofta en rad kompletterande certifikat för att du ska få vistas och arbeta på en industrimiljö.

Säkerhet och Arbetsmiljö

Det absolut viktigaste komplementet är säkerhetsutbildningar. Utan dessa kommer du sällan in på en byggarbetsplats eller fabrik.

• Heta Arbeten: Ett absolut krav för alla som arbetar med verktyg som alstrar värme eller gnistor. Certifikatet är giltigt i 5 år.

• SSG Entre: En säkerhetsutbildning som är standard inom svensk industri (papper, massa, stål).

Materialhantering

Som svetsare måste du ofta flytta tungt material själv innan du börjar arbeta.

• Truckkort (A+B): Mycket vanligt krav för att kunna lossa och lasta material.

• Traverskort: För att säkert kunna lyfta tunga stålkonstruktioner med takkranar.

Ritningsläsning och WPS

Att kunna tolka en ritning och en WPS (Welding Procedure Specification) är skillnaden mellan en hobby-svetsare och ett proffs. Kurser i ritningsläsning ingår ofta i grundutbildningen men kan behöva kompletteras om du siktar på mer avancerade konstruktioner.

Ansökan och behörighet

Processen för att söka utbildning skiljer sig markant beroende på vilken väg du väljer.

Behörighetskrav

För den vanligaste vägen, Yrkesvux/Komvux, gäller oftast följande:

• Du ska vara folkbokförd i den kommun där du söker (eller ha ett godkännande från din hemkommun).

• Du ska ha slutfört SFI D eller ha motsvarande kunskaper i svenska (Svenska som andraspråk grundläggande är ofta rekommenderat för att klara teorin).

• Du ska sakna gymnasieexamen eller ha behov av omskolning för att få jobb.

För Yrkeshögskolan (YH) krävs:

1. Grundläggande behörighet för yrkeshögskola (slutbetyg från gymnasiet eller motsvarande).

2. Ofta särskilda förkunskaper, till exempel praktisk erfarenhet från industrin eller godkända betyg i Svets grund.

Så ansöker du

Till Yrkesvux söker du via din hemkommuns hemsida under fliken "Vuxenutbildning". Ansökningsperioderna varierar men startar ofta både vår och höst. Kontakta din kommuns studie- och yrkesvägledare (SYV) för hjälp.

Till Yrkeshögskolan söker du direkt via skolans hemsida eller via yh-antagning.se. YH-utbildningar startar oftast på hösten.

Sammanfattning

Valet av utbildning beror främst på din nuvarande livssituation. Har du ingen tidigare erfarenhet och är vuxen är Yrkesvux nästan alltid det bästa valet eftersom det är studiemedelsberättigat, gratis och leder till breda jobbchanser. Om du redan svetsat i några år och vill höja din lön är en specialistutbildning via Yrkeshögskola (t.ex. IWS) nästa logiska steg.

Kontext och framtidsutsikter

Svetsare och gasskärare är yrkesgrupper där det råder stor efterfrågan på utbildad personal i Sverige. Enligt Arbetsförmedlingens prognoser bedöms möjligheterna till arbete som mycket goda både på kort och lång sikt.

Arbetsmarknadsläget

Sverige har en omfattande tillverkningsindustri, gruvnäring och byggsektor som är beroende av kompetenta svetsare. Många erfarna svetsare går i pension de kommande åren, vilket skapar ett stort rekryteringsbehov. Samtidigt ställs högre krav på formell kompetens – "hemmalagade" svetsare får allt svårare att få jobb, medan certifierade svetsare (IW-diplom, licenser) är heta på marknaden.

Teknikutveckling

Även om robotar tar över en del av serietillverkningen, kommer det manuella hantverket alltid att behövas för underhåll, reparationer, byggkonstruktioner och specialtillverkning. Framtidens svetsare behöver dock vara flexibla och beredda på att lära sig ny teknik löpande genom hela karriären.

Enligt Arbetsförmedlingen råder det fortsatt stor brist på utbildade svetsare i hela landet, vilket ger ett utmärkt förhandlingsläge för den som har rätt certifikat.

– Arbetsförmedlingens yrkesprognos

Avslutning

Att utbilda sig till svetsare och gasskärare är att välja ett yrke med en tydlig hantverksstolthet och en stark arbetsmarknad. Oavsett om du väljer den snabba vägen via Komvux eller specialiserar dig mot avancerad rörsvetsning, finns det stora möjligheter till utveckling och en stabil karriär inom svensk industri.

Dela