Flygtekniker - Utbildningsvägar och specialiseringar

Den vanligaste vägen

YH-utbildningen till flygtekniker är vanligtvis 2 år lång (400–500 YH-poäng) och kombinerar djupgående teoretiska studier med omfattande praktik, kallad LIA (Lärande i Arbete). Under utbildningen läser du ämnen som aerodynamik, materiallära, jetmotorer och lagstiftning. En kritisk del av utbildningen är att skolan måste ha ett så kallat Part-147-tillstånd, vilket innebär att Transportstyrelsen har godkänt utbildningen för att examinera elever mot certifikatet.

Efter examen och godkända prov har du oftast klarat av den teoretiska delen för ditt certifikat (kategori B1 eller B2). För att få ut själva certifikatet krävs därefter att du arbetar i branschen en viss tid (ofta 2 år istället för 5 år, tack vare att du gått en godkänd skola) för att samla in den praktiska erfarenhetsloggbok som krävs. Först därefter blir du fullt certifierad flygtekniker med rätt att signera "Release to Service".

Snabbfakta: YH-Flygtekniker

Alternativa utbildningsvägar

Även om Yrkeshögskolan är "huvudvägen" för de flesta civila flygtekniker, finns det andra vägar in i yrket beroende på din bakgrund och nuvarande livssituation.

Gymnasiet + Arbetslivserfarenhet

Du kan börja redan på gymnasiet genom att välja Flygteknikprogrammet. Detta är en riksrekryterande utbildning.

• Nivå: Gymnasieexamen.

• Resultat: Leder oftast till jobb som flygmekaniker (Kategori A), inte tekniker direkt.

• Vägen till tekniker: För att gå från mekaniker till tekniker krävs antingen vidareutbildning på YH eller omfattande självstudier kombinerat med cirka 3–5 års extra arbetslivserfarenhet och godkända prov för de moduler som saknas.

• Skolor: Arlandagymnasiet, Flygteknikcenter Ljungbyhed, med flera.

Försvarsmakten (Militär väg)

Försvarsmakten utbildar egna flygtekniker för att underhålla Jas 39 Gripen, helikoptrar och transportflyg.

• Typ: Specialistofficersutbildning (SOU).

• Längd: Ca 1,5–2 år betald utbildning.

• Fördelar: Lön under utbildningen, garanterat jobb, spännande miljö.

• Civilt certifikat: Militära certifikat (RML) är inte automatiskt giltiga civilt (EASA), men det finns konverteringsprocesser där du kan validera din militära erfarenhet för att senare få ut ett civilt certifikat.

Direkt via arbete (Privatist)

Det är teoretiskt möjligt att bli flygtekniker utan att gå en specifik "flygteknikerskola", genom att arbeta som outbildad mekanikerassistent och plugga teorin på egen hand.

• Krav: Du måste klara alla EASA-delprov (13–17 st) på egen hand vid ett examenscenter.

• Erfarenhetskrav: Utan en Part-147-godkänd utbildning i ryggen krävs vanligtvis 5 års dokumenterad relevant praktik istället för 2 år.

• Nackdel: Mycket tung väg att vandra teoretiskt och tar betydligt längre tid innan du får certifikatet.

Specialiseringar (EASA-Kategorier)

Inom flygbranschen är "specialisering" inte bara ett tillval, utan grunden för hela ditt licenssystem. Licenserna är indelade i kategorier enligt regelverket EASA Part-66. Du väljer oftast inriktning redan när du söker till din YH-utbildning.

B1 – Systemtekniker (Mekanik)

Detta är den vanligaste inriktningen. Som B1-tekniker arbetar du med flygplanets "kropp" och kraftkällor. Du har behörighet att arbeta med och felsöka motorer, hydraulik, landställ och struktur. B1-teknikern får även utföra vissa enklare el-arbeten, men huvudfokus ligger på det mekaniska. Utbildningen finns på de flesta flygteknikskolor.

Inom B1 finns ytterligare underkategorier som avgör vilken typ av luftfartyg du får arbeta med: B1.1 (Gasturbin/Jetflygplan), B1.2 (Kolvmotorflygplan, t.ex. mindre Cessnor), B1.3 (Gasturbinhelikopter) och B1.4 (Kolvmotorhelikopter). B1.1 och B1.3 är de mest eftertraktade på arbetsmarknaden för stora bolag.

B2 – Avioniktekniker

Avionik är samlingsnamnet för "Aviation Electronics". En B2-tekniker är specialist på flygplanets nervsystem. Du arbetar med radar, kommunikationsradio, navigationssystem, instrumentpaneler och autopilotsystem. Eftersom moderna flygplan blir alltmer datoriserade är detta en framtidssäker specialisering.

Utbildningen till B2-tekniker kräver ett stort intresse för ellära och digitalteknik. Vissa skolor, som exempelvis i Nyköping och Västerås, erbjuder specifika intag för B2 eller kombinerade program.

Kompletterande utbildningar

Att ta examen från skolan är bara startskottet. För att bli attraktiv på arbetsmarknaden och få arbeta på specifika flygplan krävs kompletterande kurser.

Type Rating (Typkurs)

Ditt grundcertifikat är generellt. För att få skruva på exempelvis en Boeing 737 eller en Airbus A320 måste du gå en "Type Rating"-kurs för just den modellen. Denna består av både teori och praktik.

• Vem betalar? Ofta bekostas detta av din arbetsgivare när du anställs, då kurserna är mycket dyra (ofta över 100 000 kr).

• Längd: 2–8 veckor beroende på flygplanstyp.

Human Factors & Flygsäkerhet

Säkerhetskurser är obligatoriska och återkommande i branschen. Du kan inte arbeta utan dem.

• Human Factors (HF): Förståelse för mänskliga begränsningar och misstag i tekniska miljöer.

• EWIS (Electrical Wiring Interconnection System): Specifik utbildning för att hantera kablage säkert.

• Fuel Tank Safety (FTS): Säkerhet kring bränslesystem.

Ansökan och behörighet

Konkurrensen till YH-utbildningarna kan variera, men kraven är generellt strikta eftersom utbildningen bygger på avancerad teknik och engelska regelverk.

Behörighetskrav

För att bli antagen till en YH-utbildning för flygtekniker krävs oftast:

1. Grundläggande behörighet: Slutbetyg från gymnasieskolan eller motsvarande.

2. Särskild behörighet: Godkända betyg i:

   • Matematik 2 (a, b eller c)

   • Engelska 6 (all teknisk dokumentation är på engelska)

   • Fysik 1 (a eller b1+b2)

Vissa skolor erbjuder så kallade "preparandkurser" eller behörighetsgivande förutbildningar om du saknar exempelvis Fysik 1. Kontrollera alltid med respektive skola.

Sammanfattning

Valet av utbildningsväg beror mest på var du befinner dig i livet. För de flesta är Yrkeshögskolan det absolut bästa alternativet för att snabbt komma ut i arbete med rätt licenser.

Välj YH om: Du har gymnasiekompetens och vill ha en civil karriär med god lön så fort som möjligt.Välj Försvarsmakten om: Du lockas av en betald utbildning och kan tänka dig att tjänstgöra statligt i några år innan du eventuellt går till det civila.

Framtidsutsikter och Arbetsmarknad

Flygbranschen har återhämtat sig kraftigt efter pandemin och står nu inför en stor utmaning: pensionsavgångar. En stor del av den nuvarande kåren av flygtekniker närmar sig pension, samtidigt som flygandet ökar globalt.

Enligt branschorganisationen Transportföretagen råder det stor brist på utbildade flygtekniker i Sverige. Detta innebär att nyexaminerade studenter från YH-utbildningar ofta har mycket goda chanser till anställning direkt efter, eller till och med före, examen.

Det råder brist på flygtekniker i Sverige, särskilt på personer med kompetens inom avionik och kompositteknik.

– TYA (Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd), Trendindikator Flyg

Lön och karriär

Ingångslönen är god jämfört med många andra tekniska yrken, men den stora löneutvecklingen sker när du får ditt certifikat (Part-66) och dina första "Type Ratings". En erfaren flygtekniker som arbetar skift och har ansvar för att signera flygplan kan nå höga lönenivåer. Möjligheten att arbeta internationellt, exempelvis i Norge eller Mellanöstern, är också stor då certifikatet är europeisk standard.

Avslutning

Att bli flygtekniker är ett val för den teknikintresserade som gillar ansvar och precision. Vägen via Yrkeshögskolan är tydlig och strukturerad, och leder rakt in i en bransch som skriker efter kompetens. Oavsett om du väljer att skruva på jetmotorer (B1) eller felsöka autopiloter (B2), erbjuder yrket en internationell arbetsmarknad och en dynamisk vardag.

Dela