Vad gör en Landskapsarkitekt?

Så ser vardagen ut

En stor del av arbetstiden går åt till att projektera tekniska lösningar och ta fram detaljerade ritningar, medan pusslandet med att jämka samman olika experters viljor och bygga konsensus i ett projekt tar betydligt mer tid än de flesta utomstående tror.

Visste du?

I moderna stadsbyggnadsprojekt händer det allt oftare att parkerna och torgen byggs långt innan själva husen är färdiga. Ett tydligt exempel är Jubileumsparken i Frihamnen i Göteborg, där utemiljön och det offentliga rummet fick etableras tidigt för att sätta hela stadsdelens identitet och locka människor dit redan från start.

Konkreta arbetsuppgifter

Gestaltning och idéarbete

Allt börjar med en idé om hur en plats kan utnyttjas på bästa sätt. Du analyserar områdets unika förutsättningar – som ljusinsläpp, rådande vindar, topografi och befintlig natur – för att förstå vad som är möjligt att skapa.

Därefter tar du fram ett grundkoncept. Det handlar om att forma mjuka värden: hur människor ska röra sig genom parken, var det är bäst att sitta för att fånga kvällssolen, och hur växtligheten ska ramas in. Resultatet blir ofta visionära skisser och illustrationer som hjälper kunden att förstå platsens sanna potential.

Exempel i vardagen:

En kommun vill förvandla en tråkig asfaltsyta till en inbjudande samlingspunkt för ungdomar. Du börjar skissa för hand på ett stort papper. Du ritar in upphöjda planteringar som fungerar som naturliga sittytor, en nedsänkt yta för spontanidrott och strategiskt placerad belysning som gör att platsen känns varm och trygg även i novembermörkret. Skissen blir därefter det bärande underlaget för det första presentationsmötet.

Projektering och teknisk ritning

När visionen är godkänd måste den översättas till exakta instruktioner. Det är här de konstnärliga idéerna möter fysikens lagar. Du arbetar i avancerade CAD-program, ofta i 3D, för att skapa fullständiga bygghandlingar.

I detta skede bestäms de hårda, tekniska detaljerna. Du räknar på marklutningar för att säkerställa att regnvatten rinner bort från byggnadernas fasader, ritar sektioner för stödmurar och specificerar exakt hur djupt en parkbänk måste förankras i marken för att stå stabilt i årtionden.

Exempel i vardagen:

Den vackert svängda stenmuren från din idéskiss ska nu detaljprojekteras. Du tar fram en exakt ritning i datorn som visar hur stenarna ska kapas, vilken specifik fog som krävs och hur fundamentet ska gjutas för att stå emot vinterns tjäle. Ritningen är så detaljerad att markentreprenörerna vet precis hur mycket material de ska beställa inför bygget.

Växt- och materialval

Landskapsarkitekter har en unik specialistkunskap om levande byggstenar. Du måste veta exakt vilka träd som överlever i en blåsig gatumiljö full av avgaser, och vilka perenner som blommar vackrast i en innesluten gårds djupa skugga.

Samtidigt väljer du hårda ytskikt. Valet mellan marktegel, kullersten, platsgjuten betong eller värmebehandlat trä påverkar inte bara platsens estetik, utan även dess hållbarhet, framtida skötselkostnader och hur den åldras över tid.

Exempel i vardagen:

Du planerar en lummig innergård där solen bara når ner ett par timmar mitt på dagen. Du sätter ihop en tålig växtpalett av ormbunkar, ståtlig funkia och klätterhortensia. För att säkerställa att växterna faktiskt trivs och överlever räknar du ut exakt hur tjockt lager av lucker växtjord som måste läggas ovanpå gårdens underliggande betongbjälklag.

Samordning och problemlösning

I stadsbyggnadsprojekt fungerar landskapsarkitekten ofta som spindeln i nätet när det kommer till utemiljön. För att allt ska fungera måste du synka dina planer med trafikingenjörer, belysningsdesigners och experter på vatten och avlopp.

Det är ett ständigt pusslande där olika intressen obönhörligen krockar. En stor del av arbetet handlar om att hitta kreativa kompromisser som bevarar platsens skönhet utan att bryta mot tekniska säkerhetskrav eller fastställda budgetramar.

Exempel i vardagen:

Under ett samordningsmöte framkommer det att den tänkta allén av lindar krockar med en nydragen fjärrvärmeledning i marken. Rötterna riskerar att skada rören. Tillsammans med VVS-ingenjören hittar du en smidig lösning där ni bygger en förstärkt rotlåda under marken som mjukt styr trädens rötter åt ett annat håll, vilket gör att både allén och värmeledningen kan vara kvar.

Platsbesök och bygguppföljning

När ritningarna väl är klara och grävmaskinerna rullar in, flyttar en del av ditt arbete ut i fält. Du besöker byggarbetsplatsen löpande för att svara på frågor och säkerställa att entreprenörerna förstår de mer komplexa ritningarna.

Verkligheten bjuder alltid på överraskningar som kräver snabba beslut på plats. Du är också med vid slutbesiktningen för att granska och godkänna att stensättningar, planteringar och marknivåer håller den exklusiva kvalitet som utlovats.

Exempel i vardagen:

Du står i gummistövlar och reflexväst på den leriga byggarbetsplatsen. Anläggaren vinkar till sig dig – de har stött på ett massivt, uråldigt stenblock precis där du hade ritat in en plantering. Istället för att spränga bort stenen tar du ett snabbt beslut: ni behåller stenen som ett naturligt konstverk, bygger en formsydd träsits ovanpå den och flyttar planteringen en halvmeter åt sidan. Platsen fick precis ännu mer karaktär.

Specialisering och fördjupning

Med tiden väljer många landskapsarkitekter att rikta in sig på specifika nischer där fokus och arbetsuppgifter skiljer sig markant åt.

Stadsutveckling och masterplanering

Här arbetar du i den absolut största skalan med att strategiskt rita framtidens stadsdelar och infrastruktur. Arbetsuppgifterna handlar mindre om detaljer som enskilda bänkar, och mycket mer om övergripande strategier, trafikflöden, sammanhängande grönstrukturer och hur nya bostadsområden bäst knyts ihop med resten av staden.

Klimatanpassning och ekosystemtjänster

Ett snabbt växande framtidsområde där du fokuserar på att göra utemiljöer rustade för ett förändrat klimat. Arbetet kretsar kring att finurligt designa "blågröna" system – till exempel regnbäddar, fördröjningsmagasin och prunkande svackdiken som renar dagvatten och förhindrar översvämningar vid skyfall, samtidigt som de aktivt gynnar den biologiska mångfalden.

Kulturmiljö och historiska landskap

Här ligger ditt fokus på att varsamt bevara, vårda och återskapa historiskt värdefulla miljöer som anrika slottsparker, kyrkogårdar eller gamla bruksorter. Arbetsuppgifterna kräver spännande djupdykningar i bildarkiv och minutiösa restaureringsplaner där varje nytt tillägg djupt måste respektera de historiska tidslager som redan finns på platsen.

Hur arbetsuppgifterna förändras med erfarenhet

Röster från yrket

I en intervju på företagets hemsida förklarar Anna Wyn-Jones Frank hur arbetsuppgifterna har breddats och blivit allt viktigare för samhället i stort:

Då låg fokus främst på gestaltning, men idag behöver vi även hantera skyfall, dagvatten och ekosystemtjänster. Landskapsarkitekt är ett de mest viktiga och utmanande yrkena vi har idag – och fantastiskt roligt!

— Anna Wyn-Jones Frank, kundansvarig landskapsarkitekt, Strategisk Arkitektur, 2023

Sara Schlyter belyser den fascinerande komplexiteten i vad en landskapsarkitekt faktiskt hanterar i ett samtal publicerat av FOJAB:

Landskapet är allt – det är stad och natur och samspelet däremellan. Landskapsarkitektur handlar mycket om helhet och relationer mellan olika element. I den stora skalan och den lilla skalan.

— Sara Schlyter, landskapsarkitekt, FOJAB, 2017

Anders Blomberg summerar glädjen och tjusningen med yrkets stora tekniska och kreativa spännvidd:

Det finns så många olika saker man måste behärska som landskapsarkitekt. Det är teknik och estetik, men också materialkunskap, ekonomi, juridik, och mänskliga relationer. Det är just mixen av alla olika discipliner, och att det finns så oändligt mycket att lära sig, som gör det här yrket så intressant.

— Anders Blomberg, landskapsarkitekt, POJI, 2024

Mer om yrket – Landskapsarkitekt

2 000

Ungefär så många personer arbetar yrkesverksamt med en landskapsarkitekt- eller landskapsingenjörsutbildning i Sverige idag, enligt utbildningsstatistik från Saco och SCB (2021). Det gör det till en relativt exklusiv yrkeskår sett till det enorma inflytande professionen har över hur våra gemensamma livsmiljöer utformas, byggs och fungerar i praktiken.

Vad folk tror

    Att landskapsarkitekten endast kallas in på slutet av ett stort byggprojekt för att lite snabbt rita in var träden och rabatterna ska stå när husen väl är färdigbyggda.

Hur det faktiskt ser ut

    Utemiljön och markens topografi sätter ofta de hårda ramarna för hela det övergripande byggprojektet. Landskapsarkitekter kliver numera in i mycket tidiga skeden, ofta långt innan byggnadsarkitekterna ens börjat skissa på husens fasader. Det är nämligen landskapsarkitektens noggranna analyser av marklutningar, vattenflöden och lokala ekosystem som avgör var det överhuvudtaget är tekniskt och ekologiskt lämpligt att bygga.

Digitalisering och drönare förändrar designprocessen. Precis som många andra samhällsbyggnadsyrken drar landskapsarkitekter enorm nytta av helt ny teknik. Det är idag vanligt att smidigt flyga drönare över ett helt område för att snabbt skanna in miljön och bygga upp exakta digitala 3D-modeller. Enligt Sacos framtidsbedömningar börjar även AI-verktyg ta rejält med plats för att utföra tunga klimatberäkningar eller snabbt generera massor av designförslag i tidiga skeden. Detta frigör värdefull tid och gör att landskapsarkitekten mycket friare kan fatta snabba och välgrundade gestaltningsbeslut baserat på djup data.

Trenden mot ett cirkulärt landskap: Hållbarhet har visserligen alltid varit en naturlig del av yrkets kärna, men på senare tid har de dagliga arbetsuppgifterna skiftat allt tydligare mot cirkulär landskapsarkitektur, ett perspektiv som drivits hårt av branschorganisationen Sveriges Arkitekter. Det innebär helt nya, spännande arbetssätt ute i projekten:

• Att noga inventera och bevara befintliga värdefulla jordmassor direkt på plats istället för att köra bort dem med tunga lastbilar.

• Att innovativt återbruka och "designa om" fällda träd, kantstött betongsten och krossad gammal asfalt i nya kreativa beläggningsmönster.

• Att ta friska "avläggare" (rena kloner) från historiska träd för att kärleksfullt odla fram exakta genetiska kopior till framtidens torg och parker.

Dela