Vad gör Geologer & geofysiker?

Så ser vardagen ut

En stor del av arbetstiden går åt till att bearbeta geoteknisk data och bygga visuella modeller av undermarken, medan detaljerad rapportskrivning och teknisk rådgivning till projektledare tar mer tid än många tror.

Visste du?

För att kunna bygga en bro eller en tunnel som ska stå säker i hundra år, måste en geolog ofta förstå exakt vad som hände på platsen för hundratals miljoner år sedan. Det är ett av få yrken inom samhällsbyggnad där du dagligen använder insikter från istidens glaciärer och uråldriga vulkanutbrott för att lösa toppmoderna ingenjörsproblem.

Konkreta arbetsuppgifter

Fältundersökningar och datainsamling

Grunden för allt geologiskt arbete börjar ofta utomhus. Du åker ut till den plats där byggnation planeras för att undersöka markförhållandena i verkligheten. Tillsammans med borrtekniker tar du upp jord- och bergprover från djupet.

Du granskar jordarternas sammansättning, noterar bergets sprickighet och mäter in var olika formationer börjar och slutar. Denna insamling av rådata är helt avgörande för att nästa steg i samhällsplaneringen ska bli korrekt.

Exempel i vardagen:

Ute i en skogsdunge där en ny tågstation ska anläggas övervakar du kärnborrningen. När borren dras upp analyserar du stenen direkt på plats. Du upptäcker en zon av porösare leromvandlat berg som inte syntes på de äldre referenskartorna. Du dokumenterar fyndet noggrant och tar med proverna till laboratoriet, eftersom detta kommer att påverka hur den framtida stationsgrunden måste förstärkas.

Geofysisk kartläggning

För att kartlägga undermarken över stora ytor utan att behöva borra sönder den använder geofysiker avancerad mätutrustning. Genom att skicka ned ljudvågor, mäta markens elektriska motstånd eller studera magnetiska fält skapar du en bild av vad som döljer sig i djupet.

Metoderna är särskilt värdefulla när man letar efter gamla ledningar, sprickzoner eller dolda bergnivåer i känsliga stadsmiljöer där tunga grävmaskiner inte kan användas.

Exempel i vardagen:

Ett nytt sjukhus ska byggas och grundläggningen kräver fast berg. Istället för att provborra överallt drar du en markradarkabel över fältet. Utrustningen registrerar hur signalerna studsar, och på din skärm framträder en tydlig profil av hur bergets yta böljar sig tio meter under gräset. Du markerar exakt var de djupaste sänkorna finns så att konstruktörerna vet var pålningen blir som mest omfattande.

Dataanalys och 3D-modellering

Väl tillbaka på kontoret matas all fältdata in i specialiserade programvaror. Din uppgift är att översätta hundratals provpunkter och mätvärden till en sammanhängande, visuell modell av hur jord och berg breder ut sig i tre dimensioner.

Du letar efter mönster, sammanfogar historiska kartor med nya fynd och bygger en digital tvilling av byggplatsen. Denna modell blir sedan facit för var det är säkert att gräva och bygga.

Exempel i vardagen:

Framför skärmen laddar du in de senaste seismiska mätningarna för en planerad biltunnel. Genom att kombinera detta med tidigare borrhålsdata bygger du en 3D-modell över området. Du ser direkt att en vattenförande grusås korsar den tänkta tunnelsträckningen. Du färgmarkerar zonen i rött i modellen och bjuder in tunnelarkitekterna till ett möte för att diskutera alternativa dragningar.

Riskbedömning för skred och sättningar

En central arbetsuppgift inom samhällsplanering är att förutse faror. Du analyserar hur marken kommer att reagera när man bygger på den, gräver i den eller när klimatet förändras med intensivare skyfall.

Arbetet innebär att räkna på stabilitet och bärighet. Du säkerställer att leran inte kommer att ge vika och orsaka ett jordskred, eller att marken inte sjunker ihop (sättningar) och förstör vattenledningar under de nya husen.

Exempel i vardagen:

En kommun vill bygga en ny stadsdel vackert belägen nära en älv. Du utvärderar markens släntstabilitet genom att studera lerans sammansättning. Din bedömning visar att säkerhetsmarginalerna är goda idag, men att framtida hundraårsflöden kan gröpa ur slänten. Du föreslår därför en design där en erosionsskyddande stenvall integreras som en vacker strandpromenad längs älvkanten, vilket löser säkerhetsproblemet och höjer områdets attraktionskraft.

Hydrogeologiska utredningar

Vatten i marken påverkar allt. Du studerar hur grundvattnet strömmar, dess kvalitet och hur olika byggprojekt kommer att påverka vattnets naturliga kretslopp.

Detta handlar ofta om att skydda dricksvattentäkter från föroreningar, eller om att beräkna hur mycket vatten som behöver pumpas bort under ett bygge utan att intilliggande byggnader skadas av att grundvattennivån plötsligt sänks.

Exempel i vardagen:

Ett företag vill bygga ett djupt underjordiskt parkeringsgarage i centrum. Du gör en flödesberäkning som visar att garaget riskerar att fungera som en damm som dämmer upp det lokala grundvattnet. Tillsammans med konstruktörerna designar du ett passivt dräneringssystem med genomsläppliga krosslager runt betongkonstruktionen, så att vattnet smidigt kan fortsätta flöda naturligt förbi bygget.

Teknisk rådgivning och dokumentation

All geologisk och geofysisk analys är värdelös om den inte kan förstås av de som faktiskt ska bygga. Du skriver tekniska rapporter, miljökonsekvensbeskrivningar och beslutsunderlag.

En stor del av yrket är ren kommunikation. Du fungerar som expertrådgivare åt kommuner, entreprenörer och myndigheter, och översätter komplexa geologiska förhållanden till konkreta byggtekniska rekommendationer.

Exempel i vardagen:

I projektgruppen för en ny spårvagnslinje presenterar du din slutrapport. Istället för att bara rabbla mätvärden för bergets sprickfrekvens, förklarar du tydligt varför spåret behöver en gummidämpande grundläggning i en specifik kurva för att undvika att vibrationer fortplantas till de äldre tegelhusen intill. Din presentation gör att beställaren direkt kan ta säkra och välgrundade beslut.

Specialisering och fördjupning

Efter att ha arbetat brett med fält- och analysarbete väljer många geologer och geofysiker att fördjupa sig inom en specifik nisch av samhällsbyggandet.

Ingenjörsgeologi

Här fokuserar du på bergets och jordens mekaniska egenskaper som byggnadsmaterial. Du arbetar mycket med infrastrukturprojekt som bergtunnlar, bergrum och djupa grundläggningar, där utmaningen ligger i att säkra konstruktionen i förhållande till de naturliga spänningarna i berget.

Hydrogeologi

Specialiseringen för dig som fascineras av vattnets väg genom marken. Du arbetar uteslutande med att lokalisera, skydda och modellera grundvattenresurser. Uppgifterna kretsar ofta kring miljötillstånd och att säkra samhällets långsiktiga dricksvattenförsörjning.

Miljögeologi

Fokus ligger på förorenad mark och sanering. Arbetsuppgifterna handlar om att spåra kemikalier och miljögifter från gamla industrier, bedöma hur de sprider sig i marken och ta fram åtgärdsplaner för hur jorden kan renas innan ett tidigare industriområde omvandlas till bostäder.

Tillämpad geofysik

En teknikintensiv roll där du specialiserar dig på avancerad mätinstrumentering och signalbehandling. Istället för att bedöma fysiska jordprover analyserar du vågutbredning och elektromagnetism för att kartlägga stora strukturer utan att behöva göra fysiska ingrepp i miljön.

Hur arbetsuppgifterna förändras med erfarenhet

Röster från yrket

I en intervju om alumners karriärvägar berättar en tidigare student vid Uppsala universitet om tjusningen med yrkets stora variation:

Det bästa med mitt jobb är att ingen dag är den andra lik. Ena dagen bygger jag kartor och vattenflödesmodeller, nästa dag är jag på en kraftverksanläggning eller på jobbresa. Jag arbetar med både strategiska och praktiska projekt [...] ofta för att förbättra miljövillkor.

— Alumn i miljö- och vattenteknik, Uppsala universitet, 2024

På Lunds universitets karriärsidor delar geologen Jessica Jennerheim med sig av hur den djupa akademiska förståelsen snabbt omsätts i praktisk nytta:

Kunskapen om jordarter har jag haft jättemycket nytta av i mitt arbete. Jag gör dagligen jordprovtagning som miljögeotekniker.

— Jessica Jennerheim, miljögeotekniker, Lunds universitet, 2024

I ett medarbetarporträtt hos teknikkonsulten Bjerking beskriver geofysikern Tatiana Söderberg Pertuz den unika kontrasten i arbetsmiljön:

Det är spännande att få vara ute i fält! Vi är inte i en stads-, gatumiljö eller i en byggnad. Vi sitter på marken, t ex mot ett träd och äter vår lunch tillsammans ute i naturen. [...] Men jag gillar att vara på kontoret också, det är kul med variation.

— Tatiana Söderberg Pertuz, geofysiker, Bjerking, 2024

Mer om yrket – Geologer & geofysiker

200

Ungefär så många företag i Sverige bedriver riktad geologisk verksamhet, enligt branschinformation från Utbudet.se (2024). En mycket stor del av dessa utgörs av teknikkonsultbolag som anlitas frekvent av kommuner, byggbolag och myndigheter för att bygga och säkra landets växande städer.

Vad folk tror

    Geologer arbetar mest med att leta efter dinosauriefossil, studera vulkaner eller knacka sten ute i ödemarken och är sällan inblandade i det moderna samhället.

Hur det faktiskt ser ut

    Inom samhällsbyggnad är yrket högst samtida, tekniskt och urbant. Geologens vardag kretsar kring att lösa framtidens utmaningar — att bedöma markens bärighet för nya stadsdelar, säkra de centrala vattenresurserna och utreda hur extremväder påverkar våra befintliga städer. Det är ett absolut nyckelområde för all samhällsutveckling.

Från platta kartor till AI och 3D-modeller. En av de största förändringarna i yrkets uppgifter just nu är övergången till storskalig 3D-modellering. Enligt Sveriges geologiska undersökning (SGU) utforskas nu AI-lösningar för att snabbare och mer effektivt tolka enorma mängder insamlad geofysisk data. Istället för att rita traditionella 2D-kartor skapar dagens geologer och geofysiker högupplösta digitala tvillingar av städernas berggrund. Detta nya arbetssätt sparar inte bara enormt mycket tid, utan gör också att fokus i yrket skiftar från manuell ritning till mer kvalificerad analys och djupare riskbedömningar.

Drivkrafterna som formar arbetsdagen framöver:

• Klimatanpassning: Extrema väder och intensivare regn tvingar städer att bygga om. Geologer analyserar var skyfall riskerar att utlösa ras, skred och problematiska översvämningar.

• Urban förtätning: När städer växer snabbt måste man ofta bygga på sämre mark som tidigare valdes bort (till exempel gammal sjöbotten), vilket kräver enormt mycket mer avancerad ingenjörskonst under jord.

• Cirkulär ekonomi: Geologer arbetar i allt högre grad med att bedöma hur gamla sprängmassor, slagg och schaktmassor kan provtas, säkerhetsklassas och återanvändas som resurser i nya byggprojekt.

Dela