
2025-12-03
Ventilationsmontör - Utbildningsvägar och specialiseringar
För majoriteten av yrkesverksamma ventilationsmontörer i Sverige börjar karriären via gymnasieskolan. Den absolut vanligaste och mest strömlinjeformade vägen är att läsa VVS- och fastighetsprogrammet (VF) med inriktning mot ventilationsteknik. Detta är en yrkesförberedande utbildning som varar i tre år och kombinerar teoretiska studier med praktiska moment, både i skolmiljö och ute på företag genom arbetsplatsförlagt lärande (APL).
Innehållsförteckning
- Den vanligaste vägen: VVS- och fastighetsprogrammet
- Andra vägar att bli Ventilationsmontör
- Specialiseringar och karriärvägar
- Kompletterande utbildningar och certifikat
- Ansökan och behörighet
- För Gymnasiet (VVS- och fastighetsprogrammet)
- För Yrkesvux / Komvux
- Viktiga personliga förutsättningar
- Sammanfattning
- Branschens framtid och arbetsmarknad
- Avslutning
Den vanligaste vägen: VVS- och fastighetsprogrammet
För majoriteten av yrkesverksamma ventilationsmontörer i Sverige börjar karriären via gymnasieskolan. Den absolut vanligaste och mest strömlinjeformade vägen är att läsa VVS- och fastighetsprogrammet (VF) med inriktning mot ventilationsteknik. Detta är en yrkesförberedande utbildning som varar i tre år och kombinerar teoretiska studier med praktiska moment, både i skolmiljö och ute på företag genom arbetsplatsförlagt lärande (APL).
Utbildningen syftar till att ge eleven grundläggande kunskaper i installation, service och underhåll av ventilationssystem. Under det första året läser eleverna gemensamma kurser för att sedan välja inriktning inför årskurs två. Inriktningen Ventilationsteknik fokuserar specifikt på luftbehandlingssystem, fläktar, kanaldragning och styrteknik. Efter godkänd gymnasieexamen påbörjas en färdigutbildningsperiod som anställd lärling på ett företag, vilket vanligtvis pågår i cirka 2 till 2,5 år (ca 3 500 timmar totalt inklusive gymnasietid) innan man kan genomföra branschprovet och bli certifierad ventilationsmontör.
Denna väg är kostnadsfri för eleven (finansieras via skattsedeln/kommunen) och berättigar till studiestöd från CSN under gymnasietiden. Under lärlingstiden efter skolan utgår lärlingslön enligt kollektivavtal.
Snabbfakta: Gymnasievägen
Aspekt | Detaljer |
|---|---|
Studietid | 3 år (gymnasium) + ca 2 år (färdigutbildning/lärling) |
Kostnad | Gratis (Studiemedelsberättigad) |
Behörighet | Godkända betyg från grundskolan (Svenska/SVA, Engelska, Matematik + 5 andra ämnen) |
Exempel på skolor | Stockholms Byggtekniska Gymnasium, Framtidsgymnasiet (flera orter), Praktiska Gymnasiet (rikstäckande) |
Andra vägar att bli Ventilationsmontör
För den som redan har avslutat gymnasiet eller vill byta karriär finns det flera alternativa utbildningsvägar. Branschen har ett stort rekryteringsbehov, vilket har öppnat upp för flexibla lösningar för vuxna.
Vuxenutbildning (Komvux)
Komvux erbjuder yrkesutbildningar som motsvarar gymnasiets VVS- och fastighetsprogram men i komprimerad form. Utbildningen är teoretisk och praktisk men genomförs under en kortare tidsperiod, ofta 40–60 veckor.
Längd: Ca 1 år + efterföljande lärlingstid.
Kostnad: Undervisningen är gratis, litteratur kan kosta. Berättigar till CSN.
Innehåll: Fokus på kärnämnen inom ventilationsteknik, systemkunskap och montering.
Skolor: Lernia, Movant, samt kommunala vuxenutbildningar (ex. Åsö vuxengymnasium i Stockholm).
Företagslärling
Det är möjligt att bli anställd direkt av ett ventilationsföretag utan tidigare utbildning, för att sedan utbildas internt. Detta kallas att gå som företagslärling. Den teoretiska delen läses ofta på distans via branschorganisationens utbildningsplattformar, exempelvis via INSU eller Plåt & Ventbyrån, parallellt med arbetet.
Längd: Individuell plan, ofta ca 2–4 år upp till fullt certifikat.
Kostnad: Företaget står ofta för utbildningskostnaden. Lön utgår under tiden.
Fördelar: Lön från dag ett, praktiskt fokus direkt.
Nackdelar: Kräver att man hittar en arbetsgivare villig att satsa på en outbildad person. Teoretiska studier sker ofta på fritiden eller inbakat i arbetstid.
Arbetsmarknadsutbildning
För arbetssökande inskrivna på Arbetsförmedlingen kan en arbetsmarknadsutbildning vara aktuell. Dessa upphandlas av Arbetsförmedlingen och syftar till att snabbt få ut personer i arbete inom bristyrken.
Längd: Vanligtvis 6–12 månader.
Kostnad: Gratis för deltagaren (aktivitetsstöd utgår).
Innehåll: Intensivutbildning med fokus på anställningsbarhet och grundläggande monteringsteknik.
Utförare: Privata utbildningsföretag som Yrkesakademin eller Astar på uppdrag av Arbetsförmedlingen.
Specialiseringar och karriärvägar
Översikt av specialiseringar
Efter grundutbildningen och några år i yrket väljer många ventilationsmontörer att specialisera sig. Ventilationsbranschen blir alltmer tekniskt avancerad med fokus på energieffektivisering, vilket skapar behov av djupare kompetens inom specifika områden.
Vanliga specialiseringar inom ventilation
Specialisering | Beskrivning | Relevant information |
|---|---|---|
Service & Underhåll | Felsökning, reparation och filterbyten i befintliga system. | Kräver hög social kompetens och problemlösningsförmåga. |
Injusterare | Mäter och justerar luftflöden för optimal funktion. | Kräver noggrannhet och mätteknisk kunskap. |
OVK-kontrollant | Utför lagstadgad Obligatorisk Ventilationskontroll. | Kräver certifiering och ofta flera års erfarenhet. |
Styr- och reglerteknik | Automatisering och digital styrning av inneklimat. | Gränsar mot el- och automationsteknik. |
Renrumsteknik | Ventilation i sjukhus, laboratorier och läkemedelsindustri. | Extremt höga krav på renlighet och precision. |
Injusterare
Som injusterare fokuserar du på att balansera ventilationssystemet så att rätt mängd luft hamnar i rätt rum. Detta är kritiskt för både energibesparing och inomhusklimat. Utbildningsvägen är ofta internutbildning hos arbetsgivare eller korta kurser via branschorganisationer som INSU. Det kräver en god förståelse för strömningslära och systemuppbyggnad. Kurser är ofta 2–4 dagar långa för yrkesverksamma och kostar mellan 10 000 och 20 000 kr (oftast betalt av arbetsgivare).
OVK-kontrollant (Funktionskontrollant)
En OVK-kontrollant utför besiktningar av ventilationssystem för att säkerställa att de följer lagkrav. Detta är en kvalificerad roll som kräver personifierad certifiering utfärdad av ett certifieringsorgan (t.ex. Kiwa eller RISE). För att bli behörig krävs teknisk grundutbildning, dokumenterad yrkeserfarenhet samt godkänt prov i plan- och bygglagen samt ventilationsregler. Förberedande utbildningar ges av privata aktörer och tar ofta 3–5 dagar.
Ventilationstekniker / Service
Skillnaden mellan montör och tekniker kan vara flytande, men en servicetekniker arbetar mer med driftoptimering, felsökning och kundkontakt än nyinstallation. Många montörer går över till denna roll genom erfarenhet. Det finns även specifika Yrkeshögskoleutbildningar (YH) på 1–2 år, till exempel "Ventilationsingenjör" eller "Fastighetsingenjör", som leder till mer avancerade roller inom service och projektledning. Dessa är kostnadsfria och CSN-berättigade.
Styr- och reglertekniker inom VVS
Med dagens smarta fastigheter styrs ventilation ofta via komplexa DUC:ar (Dataundercentraler). Att specialisera sig mot styrteknik innebär att man lär sig koppla samman ventilationen med fastighetens övriga system. Utbildningen sker ofta via YH (Yrkeshögskola) inom fastighetsautomation eller via leverantörsspecifika kurser (t.ex. Lindab, Swegon).
Kompletterande utbildningar och certifikat
Förutom den grundläggande yrkesutbildningen krävs ofta en rad kompletterande certifikat för att få vistas och arbeta på en byggarbetsplats. Dessa är ofta korta engångsutbildningar som förnyas periodvis.
Säkerhetsutbildningar
Dessa är i regel obligatoriska för att få tillträde till stora byggen och bekostas nästan alltid av arbetsgivaren.
Heta Arbeten / Brandfarliga Arbeten: Krävs om man använder verktyg som alstrar värme eller gnistor (t.ex. vinkelslip). Giltigt i 5 år.
Safe Construction Training: En branschgemensam digital säkerhetsutbildning som är standardkrav på de flesta byggarbetsplatser i Sverige.
Liftutbildning (LLP): Krävs för att få köra saxliftar och bomliftar, vilket är vardag vid montering av ventilationskanaler i tak.
Säkra Lyft: Utbildning i hur man kopplar och signalerar vid kranlyft av tungt material.
Fallskyddsutbildning: Praktisk och teoretisk utbildning för arbete på höjd där fallrisk föreligger.
Teknisk fördjupning
För att ta nästa steg i karriären utan att gå en fullängdsutbildning finns specifika kurser.
Entreprenadjuridik: Grundläggande kunskap om avtal (AB04/ABT06) är värdefullt för den som vill bli ledande montör.
Ritningsläsning VVS: Fördjupning i att tolka komplexa ritningar och flödesscheman.
Ansökan och behörighet
Grundläggande och särskild behörighet
Kraven varierar beroende på vilken utbildningsväg du väljer, men vissa grundförutsättningar är universella för yrket.
För Gymnasiet (VVS- och fastighetsprogrammet)
Godkänt betyg i Svenska eller Svenska som andraspråk.
Godkänt betyg i Engelska.
Godkänt betyg i Matematik.
Godkänt betyg i minst fem andra ämnen från grundskolan.
För Yrkesvux / Komvux
Generellt krävs att du är minst 20 år eller har en avslutad gymnasieexamen (eller studiebevis).
Godkända betyg i grundskolans svenska och matematik är ofta ett krav för att klara de tekniska beräkningarna.
Bosatt i den kommun (eller samverkansområde) där utbildningen söks.
Viktiga personliga förutsättningar
Utöver betyg finns det praktiska krav som arbetsmarknaden ställer:
B-körkort: I princip ett absolut krav för anställning, då yrket innebär resor mellan olika arbetsplatser och transport av material.
Fysik: Yrket kan vara fysiskt krävande med tunga lyft och arbete i obekväma ställningar (även om hjälpmedel används).
Ingen höjdrädsla: Arbete sker ofta på stegar, ställningar och liftar.
Sammanfattning
Valet av utbildningsväg beror främst på din nuvarande livssituation. Ungdomar bör välja gymnasieskolans VVS-program för en bred grund, medan vuxna snabbast kommer ut i arbete via Komvux eller som företagslärlingar.
Jämförelse av utbildningsvägar
Utbildningsväg | Längd | Kostnad | Behörighet | Bäst för |
|---|---|---|---|---|
Gymnasiet (VVS-programmet) | 3 år | Gratis | Grundskolebetyg | Ungdomar (16-19 år) |
Komvux / Yrkesvux | ca 1 år | Gratis (CSN) | Grundskolekompetens | Vuxna som vill byta karriär |
Företagslärling | 2-4 år | Gratis (Lön ingår) | Arbetsgivarbeslut | Den som vill jobba direkt och studera parallellt |
Yrkeshögskola (YH) | 1-2 år | Gratis (CSN) | Gymnasieexamen | Den som siktar på tekniker/ingenjörsroll |
Så väljer du rätt väg:
Om du har små ekonomiska marginaler och behöver inkomst direkt är företagslärling det bästa alternativet, men också svårast att få utan kontakter. Om du prioriterar en strukturerad utbildning med tydlig kursplan är Komvux att föredra. För dig som siktar på att bli projektledare eller konstruktör på sikt kan en YH-utbildning vara en bättre startpunkt än en ren montörsutbildning.
Branschens framtid och arbetsmarknad
Framtidsutsikterna för ventilationsmontörer bedöms vara mycket goda på både kort och lång sikt. Enligt branschorganisationen Plåt & Ventbyrån råder det stor brist på utbildad personal i hela landet.
Varför ökar behovet?
Kraven på energieffektivisering i fastigheter skärps ständigt från både EU och svenska myndigheter. Eftersom ventilationen står för en betydande del av en byggnads energiförbrukning, krävs modernisering av gamla system (ROT-arbeten) i hög takt.
Som Plåt & Ventbyrån uttrycker det i sina branschanalyser:
Behovet av kvalificerad arbetskraft inom ventilation är stort och förväntas öka i takt med att kraven på energieffektiva och hälsosamma inomhusmiljöer skärps.
– PVF Yrke & Utbildning / Plåt & Ventbyrån
Det livslånga lärandet
Yrket genomgår en teknisk transformation. Från att ha varit ett rent hantverksyrke ("plåtslageri") blir det alltmer ett tekniskt serviceyrke med inslag av digitalisering. Att fortsätta utbilda sig inom styr- och reglerteknik eller energikalkylering efter grundutbildningen är inte bara en möjlighet utan snart en nödvändighet för att vara attraktiv på arbetsmarknaden.
Avslutning
Att utbilda sig till ventilationsmontör erbjuder en snabb väg ut i ett yrke med goda anställningsvillkor och stabila framtidsutsikter. Oavsett om du väljer gymnasieskolan, vuxenutbildning eller lärlingsvägen leder spåret mot en bransch som spelar en nyckelroll i omställningen till hållbara fastigheter. Med rätt inställning och vilja att lära nytt finns det stora möjligheter att utvecklas från montör till specialist eller arbetsledare.
Vanliga frågor
De vanligaste vägarna för att bli ventilationsmontör i Sverige är genom gymnasieskolans VVS- och fastighetsprogram med inriktning ventilationsteknik, vuxenutbildning (Komvux) eller som företagslärling direkt hos ett ventilationsföretag. Samtliga vägar inkluderar en period som lärling innan certifiering.
Den absolut vanligaste vägen är att läsa VVS- och fastighetsprogrammet (VF) med inriktning mot ventilationsteknik på gymnasiet. Utbildningen varar i tre år och kombinerar teori med praktik, följt av cirka 2 till 2,5 års färdigutbildning som anställd lärling.
För vuxna som vill byta karriär finns flera alternativ, inklusive yrkesutbildningar via Komvux (ofta 40–60 veckor), att bli anställd som företagslärling där utbildningen sker internt och via distansstudier, eller att gå en arbetsmarknadsutbildning via Arbetsförmedlingen.
Efter grundutbildningen kan en ventilationsmontör specialisera sig inom områden som service och underhåll, injustering av luftflöden, OVK-kontroll (Obligatorisk Ventilationskontroll), styr- och reglerteknik, eller renrumsteknik för miljöer med höga krav på renlighet.

Rekryteringsspecialist
Anna Fredriksson







