Vad gör en Bergsprängare?

Så ser vardagen ut

En stor del av arbetstiden går åt till noggranna förberedelser, mätningar och borrning, medan själva laddandet och det faktiska sprängmomentet tar betydligt mindre tid än många tror.

Visste du?

För att få arbeta som bergsprängare i Sverige krävs ett särskilt "Sprängkort" samt ett lämplighetsintyg från Polismyndigheten. Eftersom yrket innebär daglig hantering av explosiva varor är du bokstavligen betrodd med material som kan jämna byggnader med marken, vilket ställer unikt höga krav på ansvarstagande och omdöme.

Konkreta arbetsuppgifter

Inmätning och sprängplanering

Innan ett enda hål borras måste berget och omgivningen analyseras. Du läser ritningar, undersöker bergets sprickbildning och kvalitet, och planerar exakt var varje sprängladdning ska placeras.

Planeringen handlar om att räkna ut exakt hur mycket berg som ska bort och vilken riktning det ska falla i. Detta görs ofta med hjälp av GPS, drönare och laserteknik för att skapa en tredimensionell bild av området.

Exempel i vardagen:

En ny fjärrvärmeledning ska dras genom ett villaområde. Du går över bergknallen med en GPS-stav och markerar ut var hålen ska sitta. Eftersom det ligger ett bostadshus bara tio meter bort måste du designa sprängsalvan så att berget trycks nedåt i schaktet istället för att skjutas uppåt, vilket kräver exakta avståndsberäkningar.

Borrning av spränghål

När planen är klar är det dags att skapa utrymme för sprängmedlet. Detta görs oftast genom att styra en stor, bandgående borrigg som borrar djupa hål rakt ner i urberget.

Vinkeln, djupet och avståndet mellan hålen är helt avgörande för slutresultatet. Borrar man för glest riskerar bitarna att bli för stora för grävmaskinerna att hantera, och borrar man för tätt slösar man tid och material.

Exempel i vardagen:

Det regnar lätt när du styr fram borriggen till kanten av ett stort vägbygge. Du ställer in maskinen på att borra med exakt 15 graders lutning. Genom att lyssna på maskinens ljud och känna vibrationerna i spakarna märker du direkt när borren träffar en mjukare lerficka i berget, och justerar trycket därefter.

Laddning och koppling

Hålen fylls med rätt mängd och typ av sprängmedel, ofta i form av pumpar med flytande emulsion eller färdiga patroner. Därefter sänks tändhattarna ner i hålen.

Arbetet kräver absolut fokus. Varje sladd måste kopplas i en specifik sekvens. Genom att använda elektroniska tändare med millisekunders fördröjning styr du exakt i vilken ordning varje enskilt hål ska detonera.

Exempel i vardagen:

Berget har visat sig vara fullt av sprickor och vatten rinner ner i botten av hålen. Du väljer ett vattenresistent sprängämne och laddar de 40 hålen noga. Sedan kopplar du ihop tändkablarna i ett avancerat sicksack-mönster som säkerställer att tryckvågen rör sig kontrollerat bort från den intilliggande bilvägen.

Säkerhet och täckning

Innan någon knapp får tryckas in måste området säkras. För att förhindra att stenar slungas iväg täcks sprängplatsen med tunga sprängmattor, vilka lyfts på plats med hjälp av en grävmaskin.

Du ansvarar också för att varna omgivningen. Det innebär att ställa ut vakter, stoppa eventuell trafik och blåsa i signalhornet enligt ett fastställt protokoll.

Exempel i vardagen:

Klockan närmar sig 14.00 och det är dags för dagens salva. Du dirigerar grävmaskinisten via radio så att de sista gummimattorna läggs omlott med perfekt överlappning. Du ropar ut i komradion att alla ska backa undan, kontrollerar att vakterna har stoppat trafiken på vägen intill, och blåser den korta, ihållande signalen i hornet.

Detonation och uppföljning

Själva sprängningen är över på ett ögonblick. När röken har lagt sig går du ensam fram till platsen för att syna av resultatet innan någon annan får närma sig.

Du kontrollerar noga att allt sprängmedel har detonerat och att berget har brutits enligt plan. Därefter läser du av vibrationsmätarna som placerats ut på närliggande hus för att bekräfta att gränsvärdena hölls.

Exempel i vardagen:

Röken skingrar sig sakta över gropen. Du ser direkt att salvan har lyckats perfekt — berget har rest sig och fallit tillbaka i en fin, jämnt krossad hög som blir enkel att frakta bort. Du loggar in i systemet på din surfplatta, konstaterar att vibrationerna på grannhuset stannade på trygga 12 mm/s, och ger klartecken i radion att arbetet kan återupptas.

Specialisering och fördjupning

Bergsprängning är ett brett fält och många väljer att nischa sig inom specifika miljöer, vilket förändrar de dagliga arbetsuppgifterna.

Ovanjordssprängning

Här sker arbetet under bar himmel, från stora bergtäkter till trånga villatomter. Fokus ligger mycket på att kontrollera kast och vibrationer, samt att hantera väder och vind. Samarbetet med grävmaskinister och lastbilschaufförer är ständigt närvarande.

Underjordssprängning (Tunnlar och Gruvor)

Ett helt annat tempo och miljö. Arbetet kallas ofta för "ortdrivning" och handlar om att spränga sig meter för meter rakt in i berget. Uppgifterna involverar stora, datorstyrda borrriggar (jumbos) och ställer enorma krav på ventilation, bergsförstärkning och logistik under jord.

Undervattenssprängning

En av de mest specialiserade inriktningarna. Här spränger man för att fördjupa farleder för fartyg eller för att anlägga nya brofästen. Arbetet sker ofta från stora pråmar och kräver tätt samarbete med yrkesdykare och specialutrustning för att hantera vattnets tryckvågor.

Hur arbetsuppgifterna förändras med erfarenhet

Röster från yrket

I en intervju med branschtidningen Byggnadsarbetaren berättar bergsprängaren Jänny Ekwall om friheten och glädjen i sitt arbete:

Det är jäkligt gött att vara ute hela tiden, man rör på sig mycket, man träffar mycket folk och man får betalt för att ha sönder saker.

— Jänny Ekwall, bergsprängare, Byggnadsarbetaren, 2019

Bergsprängaren Jörgen Gustavsson förklarar för Skogsaktuellt hur tillfredsställande det är när allt förarbete äntligen faller på plats ute i fält:

Efter allt arbete man lägger ner inför varje sprängning så måste det ändå vara att få trycka på knappen. Fördelen med att sätta laddningarna tätare är att materialet blir finare direkt.

— Jörgen Gustavsson, bergsprängare, Skogsaktuellt, 2023

Mer om yrket – Bergsprängare

583

Så få personer arbetade som renodlade bergsprängare i Sverige nyligen, enligt yrkesdata från Jobnet baserat på SCB (2024). Det gör bergsprängare till en liten, exklusiv och tätt sammansvetsad yrkeskår där de flesta har koll på varandra och där specialkompetens är oerhört eftertraktad på arbetsmarknaden.

Vad folk tror

    Bergsprängning handlar om stora, oplanerade explosioner där damm och sten flyger okontrollerat åt alla håll för att snabbt få bort materialet.

Hur det faktiskt ser ut

    Det är en exakt vetenskap. Genom att använda programmerbara elektroniska tändare kapas en sprängning upp i hundratals små mikrosprängningar med millisekunders mellanrum. Detta gör att berget viker sig inåt och faller ihop mjukt, vilket gör det möjligt att tryggt spränga bort berg bara någon meter från oersättliga kulturbyggnader eller sköra vattenledningar.

Tekniken flyttar jobbet från berget till skärmen. Digitaliseringen har i grunden förändrat hur en bergsprängare förbereder sitt arbete. Förr krävdes timmar av manuell uppmätning med måttband och tumstock för att bedöma en bergknalle. Idag flyger bergsprängare ofta drönare över området för att skapa en exakt 3D-modell i sin surfplatta. Mjukvaran räknar sedan automatiskt ut bergets volym och föreslår det mest effektiva borrmönstret, vilket gör arbetet snabbare och säkrare.

De osynliga säkerhetsstegen: Att trycka på knappen är bara toppen av isberget. En lyckad sprängning kräver flera osynliga uppgifter som allmänheten sällan märker:

• Upprättande av riskanalyser och vibrationsberäkningar veckor i förväg.

• Besiktning av grannfastigheters eldstäder, fasader och kakel innan arbetet börjar.

• Utplacering och kalibrering av känsliga vibrationsmätare på omgivande hus.

• Kontinuerlig dialog med Trafikverket och kommunen vid sprängningar nära infrastruktur.

Dela