
2025-12-04
Målare - Utbildningsvägar och specialiseringar
För majoriteten av alla yrkesverksamma målare i Sverige börjar karriären på gymnasiet. Denna väg anses vara standardrutten eftersom den ger en bred grundkompetens, nödvändiga säkerhetscertifikat och en direkt koppling till arbetsmarknaden genom praktik. Vägen går via Bygg- och anläggningsprogrammet (BA) med inriktning Måleri .
Den vanligaste vägen: Gymnasieutbildning och Lärlingstid
Utbildningen sträcker sig över tre år. Det första året är gemensamt för alla på byggprogrammet där eleven får pröva på olika yrken. Inför år två väljer man inriktningen Måleri. En central del av utbildningen är det arbetsplatsförlagda lärandet (APL), där eleven under minst 15 veckor är ute på ett måleriföretag och arbetar praktiskt under handledning. I skolan lär man sig allt från grundläggande spackling och strykningsmetoder till tapetsering, färglära och dekorationstekniker.
Efter gymnasieexamen är man inte "färdig" målare direkt. Man anställs då som utbildningsbokslärling. Under denna period, som vanligtvis varar i cirka två år (upp till totalt 6 800 timmar utbildningstid inklusive gymnasietiden), får man lärlingslön enligt kollektivavtal. Målet är att nå nivån för att kunna avlägga ett gesällprov. När gesällprovet är godkänt erhåller man sitt gesällbrev och blir fullbetald målare.
Snabbfakta: Gymnasievägen
Aspekt | Detaljer |
|---|---|
Studietid | 3 år (Gymnasium) + ca 2 år (Färdigutbildning i företag) |
Kostnad | Gratis (CSN-berättigat under gymnasiet) |
Behörighet | Godkända betyg från grundskolan (svenska, engelska, matematik + 5 andra ämnen) |
Plats | Gymnasieskolor över hela Sverige (ex. Praktiska Gymnasiet, Yrkesgymnasiet) |
Slutmål | Gesällbrev |
Alternativa utbildningsvägar
För den som redan har passerat gymnasieåldern eller vill byta karriär finns det flera etablerade vägar in i yrket. Måleribranschen är generellt öppen för vuxenutbildning, förutsatt att utbildningen följer branschens krav på innehåll och kvalitet.
Vuxenutbildning (Komvux)
Detta är den vanligaste vägen för vuxna. Många kommuner erbjuder yrkesvux-utbildningar till målare. Utbildningen är komprimerad jämfört med gymnasiet och fokuserar nästan uteslutande på yrkesämnena.
Längd: Oftast 40–50 veckor (ca 1 år).
Innehåll: Grundläggande måleri, tapetsering, färglära och arbetsmiljö. Innehåller omfattande praktik (APL).
Fördelar: Snabbare än gymnasiet, berättigar till CSN.
Efter utbildning: Man anställs som lärling i ett företag för att samla ihop resterande timmar (kvalificeringstid) innan gesällprovet.
Traditionell Lärling (Företagslärling)
Det är möjligt att bli målare helt utan att gå i skola, genom att anställas direkt som traditionell lärling hos ett måleriföretag. Företaget ansvarar då för all praktisk utbildning.
Upplägg: Du arbetar och lär dig på plats. Den teoretiska delen läser du oftast på distans via Måleribranschens Yrkesnämnd (MYN).
Krav: Du måste hitta ett företag som är villigt att anställa och utbilda dig. Företaget måste ha kollektivavtal eller hängavtal för att kunna registrera dig som lärling.
Ekonomi: Du får lärlingslön från första dagen, som trappas upp ju fler timmar du arbetar.
Nackdelar: Det kan vara svårt att hitta företag som har resurser att ta in en helt outbildad person.
Arbetsmarknadsutbildning
För arbetssökande inskrivna på Arbetsförmedlingen kan det finnas möjlighet att gå en arbetsmarknadsutbildning till målare. Dessa upphandlas av Arbetsförmedlingen och genomförs av privata utbildningsaktörer.
Målgrupp: Arbetssökande som bedöms ha förutsättningar för yrket.
Innehåll: Motsvarar i stort sett Komvux-utbildningen.
Kostnad: Gratis, och man behåller sin aktivitetsersättning/a-kassa.
Specialiseringar inom Måleri
När grundutbildningen är klar och gesällbrevet är säkrat, väljer många målare att specialisera sig. Detta ökar inte bara anställningsbarheten utan kan också leda till högre lön och mer varierande arbetsuppgifter. Nedan följer en översikt av vanliga inriktningar.
Översikt av specialiseringar
Specialisering | Beskrivning | Nyckelkompetens |
|---|---|---|
Dekorationsmålare | Arbete med äldre tekniker, marmorering och ådring. | Konstnärligt handlag, materialkännedom |
Våtrumsmålare | Målning av badrum och tvättstugor med specifika tätskikt. | Certifiering, noggrannhet |
Kulturmålare | Renovering av kulturhistoriska byggnader och kyrkor. | Traditionella material (linolja, limfärg) |
Rostskyddsmålare | Industriell målning av broar, cisterner och stålkonstruktioner. | Teknisk utrustning, kemikaliehantering |
Fönsterrenoverare | Specialist på renovering av äldre träfönster. | Träarbete, kittning, glasmästeri |
Dekorationsmålare
Att specialisera sig till dekorationsmålare innebär att man bevarar och utövar gamla hantverkstraditioner. Arbetet inkluderar tekniker som marmorering (att måla så det ser ut som sten), ådring (att måla så det ser ut som trä) samt grisaille och trompe l'œil. Denna väg kräver ofta ett stort personligt intresse och konstnärlig fallenhet.
Utbildningsvägen går ofta via Yrkeshögskola (YH) eller fristående kurser efter den grundläggande måleriutbildningen. Exempelvis finns utbildningar inom kulturvårdande hantverk. Gesällbrevet är ofta en grundförutsättning, och därefter kan man söka sig till firmor som nischat sig mot restaureringar av trapphus och offentliga miljöer.
Kulturmålare / Byggnadsvårdare
En kulturmålare arbetar med byggnader som har ett antikvariskt värde. Det handlar om att förstå hur man underhöll hus förr i tiden och att använda material som linoljefärg, limfärg och emulsionsfärg istället för moderna plastfärger. Arbetet sker ofta i samråd med byggnadsantikvarier.
För att nå hit krävs ofta vidareutbildning vid specifika hantverksskolor eller Yrkeshögskolor som fokuserar på byggnadsvård (exempelvis Dacapo i Mariestad eller Byggnadsvårdprogram). Många lär sig också hantverket genom att arbeta som lärling hos en mästare inom byggnadsvård.
Våtrumsmålare
Detta är en teknisk specialisering som kräver att man är auktoriserad. Eftersom felaktigt utförda badrum kan leda till omfattande vattenskador ställs höga krav på utförandet. Målaren applicerar inte bara färg utan ansvarar för hela tätskiktssystemet.
Utbildningen sker oftast via branschorganisationen Måleribranschens Våtrumskontroll (MVK). Kurserna är korta och intensiva och bekostas ofta av arbetsgivaren. För att få utföra arbetet och utfärda kvalitetsdokument måste man ha genomgått denna utbildning och arbeta på ett MVK-auktoriserat företag.
Kompletterande utbildningar
Utöver de rena hantverksspecialiseringarna finns det flera kompletterande utbildningar som är mer eller mindre nödvändiga för att kunna verka i branschen, eller för att ta klivet upp i karriärstegen.
Arbetsmiljö och Säkerhetscertifikat
Måleri innebär arbete med kemikalier och på höga höjder. Därför krävs ofta specifika behörighetsutbildningar för att ens få beträda vissa byggarbetsplatser. Dessa är korta kurser, ofta på 1-3 dagar.
Härdplastutbildning: Lagkrav för att få arbeta med allergiframkallande produkter som epoxi och isocyanater (vanligt vid golvmålning).
Ställningsbyggnad: För att få bygga och arbeta på ställningar upp till 9 meter.
Mobila arbetsplattformar (Liftutbildning): Krav för att få köra skylift.
SSG Entre: En säkerhetskurs som ofta krävs för arbete inom svensk industri.
Mästarutbildning
För den som vill nå hantverkets högsta nivå finns möjligheten att ta Mästarbrev. Detta är beviset på yrkesskicklighet utöver det vanliga. Det kräver att man varit verksamm i yrket i minst 6 år (inklusive lärlingstid) och genomgår Mästarexamen.
Syfte: Visar på djup kompetens, företagskunnande och ledarskap.
Utbildning: Sveriges Hantverksråd anordnar mästarutbildningar som inkluderar juridik, ekonomi och marknadsföring.
Projektledning och Arbetsledning
Många målare väljer efter några år att gå vidare till roller som "Lagbas" eller arbetsledare. Det innebär att man ansvarar för planering, materialbeställningar och personal på ett bygge.
Väg: Internutbildningar hos stora företag eller YH-utbildningar inom byggproduktionsledning.
Ansökan och behörighet
Processen för att bli målare skiljer sig åt beroende på vilken ingång du väljer. Här är de kritiska stegen för behörighet och ansökan.
Gymnasiet
Ansökan sker via din hemkommuns gymnasieantagning, oftast under vårterminen i årskurs 9.
Grundläggande behörighet: Godkänt i Svenska/Svenska som andraspråk, Engelska och Matematik.
Särskild behörighet: Godkänt i minst fem ytterligare ämnen (totalt 8 godkända betyg).
Urval: Sker baserat på meritvärde (betygspoäng).
Vuxenutbildning (Komvux)
Ansökan sker via kommunens vuxenutbildning. Antagningen prioriterar ofta personer med kort tidigare utbildning eller de som står långt från arbetsmarknaden.
Kontakta en studie- och yrkesvägledare i din kommun.
Ansök via kommunens webbportal.
Bifoga betyg från grundskola/gymnasium för att visa behörighet i svenska (ofta krävs Svenska på grundläggande nivå).
Lärling via företag
Här finns inga formella betygskrav från en myndighet, utan det är upp till företaget att bedöma din lämplighet.
Krav: Företaget måste vara godkänt av Måleribranschens Yrkesnämnd.
Process: Du söker jobb direkt hos målerifirmor. Om de anställer dig anmäler de dig som lärling till MYN och du tilldelas en utbildningsbok.
Sammanfattning och Jämförelse
Att välja väg handlar ofta om livssituation. Är du ung är gymnasiet den bredaste vägen. Är du vuxen handlar det om att snabbt komma ut i arbete via Komvux eller direkt anställning.
Utbildningsväg | Längd (Skola) | Kostnad | Behörighet | Bäst för |
|---|---|---|---|---|
Gymnasiet (BA) | 3 år | Gratis | Grundskolebetyg | Ungdomar (16-19 år) |
Komvux | ca 1 år | Gratis | Svenska grund | Vuxna som byter karriär |
Traditionell Lärling | 0 år (Teori på distans) | Lön under tiden | Arbetsgivarens krav | Den som vill jobba direkt |
YH (Specialist) | 1-2 år | Gratis | Gymnasieexamen + ibland yrkeserfarenhet | Vidareutbildning (ex. Kulturmålare) |
Välja baserat på ekonomi: Som traditionell lärling tjänar du pengar från dag ett, men lönen är lägre än en färdig målare. Komvux och Gymnasium berättigar till CSN-bidrag och lån, vilket ger en trygghet under studietiden utan att du behöver prestera arbete åt en kund direkt.
Välja baserat på personliga mål: Om ditt mål är att starta eget företag snabbt kan den bredare teoretiska grunden från skolan vara värdefull. Om du är skoltrött och lär dig bäst genom att göra, är den traditionella lärlingsvägen överlägsen.
Kontext och framtidsutsikter
Måleribranschen i Sverige är tätt sammankopplad med byggkonjunkturen, men har en fördel jämfört med nyproduktion: renoveringsbehovet (ROT). Även när nybyggandet minskar, behöver lägenheter målas om, fönster renoveras och fasader fräschas upp.
Enligt prognoser från Arbetsförmedlingen och branschorganisationer är efterfrågan på utbildade målare med gesällbrev generellt god på sikt. Det sker stora pensionsavgångar inom byggsektorn vilket skapar utrymme för nyrekrytering.
En viktig aspekt av den svenska måleribranschen är lönesystemet. Många målare arbetar på ackord, vilket innebär att lönen baseras på hur mycket man hinner producera snarare än hur många timmar man arbetar. Detta kan ge möjligheter till löner som ligger betydligt över snittet för andra hantverksyrken, men det ställer också krav på yrkesskicklighet, planering och fysik.
Branschen arbetar också aktivt för en jämnare könsfördelning. Måleri är idag ett av de hantverksyrken inom byggsektorn som har högst andel kvinnor, och jargongen på arbetsplatserna moderniseras i takt med att kåren breddas.
Att bli målare är en process som kombinerar praktiskt handlag med teoretisk förståelse för material och kemi. Oavsett om du går via gymnasiet, vuxenutbildning eller som lärling, leder vägen mot samma mål: Gesällbrevet – beviset på att du är en professionell yrkesutövare.
Vanliga frågor
Den vanligaste vägen att bli målare är via Bygg- och anläggningsprogrammet på gymnasiet, med inriktning Måleri, följt av cirka två års lärlingstid i ett företag. För vuxna finns alternativa vägar som vuxenutbildning (Komvux) eller att direkt anställas som företagslärling.
För den som går gymnasievägen innebär det tre års studier följt av cirka två års färdigutbildning som lärling i ett företag. Därefter kan man avlägga gesällprov och få sitt gesällbrev, vilket totalt tar ungefär fem år.
Vuxna kan bli målare genom vuxenutbildning (Komvux) som oftast är 40-50 veckor lång, som traditionell företagslärling direkt hos ett måleriföretag, eller via arbetsmarknadsutbildning för arbetssökande.
Efter grundutbildningen kan målare specialisera sig inom områden som dekorationsmåleri (marmorering, ådring), våtrumsmåleri (certifierade tätskikt), kulturmåleri (byggnadsvård), rostskyddsmåleri (industriell målning) eller fönsterrenovering.

Rekryteringsspecialist
Anna Fredriksson







